Tonårsidolen

Vad konstigt det känns. Som om jag är ledsen, men inte vet riktigt varför. Michael Jackson är död. Har alltid haft honom som stor idol. Hade väggarna i flickrummet klädda med bilder av honom. Många av mina kompisar tyckte att jag var konstig som gillade honom, men sen fick de själva upp ögonen och kanske öronen? 1988 på Eriksberg stod jag längst fram, bara några meter från honom och känslan var magisk. Sen var det en vakt, som jag känner, som tyckte att jag såg lite yr ut, så han lyfte bort mig, och jag hamnade långt bak igen. Men vad har man fått armbågar till? Jag var snart längst fram igen.
Men, nu är han borta. Må han vila i frid. Hans musik kommer dock att leva kvar i all evighet, han var och förblir The King of Pop. Som sagt konstigt känsla, jag kan inte säga att jag sitter här och gråter av sorg, men en klump i magen är det i alla fall.

På återseende

Årets första härliga plums....

Alla tre tjejerna i poolen! Men vänta nu. När var det här? Jo, förra helgen. Och i morse hade jag tjock jacka och halsduk när jag gick till jobbet. Jösses, var tog sommaren vägen egentligen? Nej, nu får det bli lite varmt igen, jag fryser ihjäl snart. Det gör ju inte att man längtar mindre till Cypern direkt.....

Hej hopp

Det finns inte ord....

Mina tankar går just nu bara till föräldrar, syskon, kamrater, lärare, grannar ja, alla som just nu sörjer att en ung flicka i sin bästa ålder har blivit bragdt om livet. Jag har ju en dotter som är lika gammal, och ja, jag kan inte på något sätt förstå vad som hänt. De två personer som verkar ha gjort detta kan ju inte vara riktigt friska? Svartsjuka?? Men, hallå? Det driver ju inte en ung människa till mord.
Jag är så ledsen för den här unga, söta tjejens skull. Tänk vad hon stod inför att få uppleva. Jag tänker på allt roligt och spännande som min egen, snart 16-åring, står inför. Vart är vi på väg? Är det inte på sin plats att vi som är föräldrar till tonåringar börjar ta vårt ansvar, allihop? Man måste prata med sina barn. Berätta för dem vad som är rätt och vad som är fel. Men framför allt prata med dem varje dag, och lär känna dem. Då är det lätt att känna av sinnestämningar och märka om det är något som inte verkar stå rätt till. Våga konfrontera dem om något verkar knasigt. De kan ju vägra, men då kan ju du som förälder vägra att ge dem pengar mm. Jag tror att vi måste ta ett kraft tag och börja stå upp för vårt föräldraskap. Jag är stenhård, och det är inte alltid så kul att vara bestämd och säga nej till saker. Men jag kan lova att man har det igen.
Jag pratar mycket och länge med mina barn och jag är helt övertygad om att det är ett bra sätt att få vara en liten del av deras värld.
Jag skänker all min kärlek till Theres Johansson Rojos föräldrar.

Oj, nu var det himla länge sen jag skrev något här. Lite synd, det har ju hänt massor! Ja, sist skrev jag att jag hoppades mycket på ett jobb jag var på intervju för. Och det gick bra, jag fick jobbet. Världens roligaste jobb har jag tror jag. Jag jobbar som adm assistent på kommunen och trivs jätte bra. Det enda som är dåligt med det är att det är ett vik..... Året ut i alla fall, så jag har ju lite tid att andas ut. Men sökandet får ju fortsätta.
Hm, vad händer? Jo, äldsta dottern slutar i grundskolan på fredag. Gulp! Hur gammal är jag? Jag slutade ju just nian själv! I vilket fall så är hon en super duktig tjej, som går ut skolan med bra betyg, hon är inte ute och ränner på dåligheter, hon har kommit in på det gymnasieprogram hon önskade och hon är världens bästade lilla Julia! Stolt? Jag? Har påven en konstig mössa? Alltså, svar JA, jag är stoltast i hela världen. Hoppas att hon har förmågan att vara det själv också.
Resan till Cypern för i år är bokad och klar för länge sen, det ser jag fram emot, men det blir först i höst. När jag fyllde 40 år i januari så fick jag den bästa presenten på tio år! Jag fick en resa till Barcelona! Jag och maken i 4 dagar, plus i protokollet är att våra urmysiga vänner från Lerum också åker med oss. Men vi kommer ned på fredag eftermiddag och de kommer på fredag natt, så maken och jag får en eftermiddag och kväll för oss själva först, vilket är rätt mysigt.
Ja, jag ska väl försöka skriva lite oftare nu då, men det är det här med tiden.....

På återseende